Jag skulle inte ha någonting emot att vara rik

Jag skulle inte ha någonting emot att vara rik för då skulle man inte behöva bekymra sig om pengar hela tiden men det är precis det som jag måste göra hela tiden och det är väldigt frustrerande måste jag säga för det finns så himla mycket som jag skulle vilja göra men jag kan inte göra någonting när jag inte har några pengar och jag måste avstå från det ena och det andra och jag är väldigt trött på det just nu så jag planerar att sälja mina guldsmycken till smsguld ab för på så sätt så skulle jag kunna få en massa pengar och då skulle jag kunna leva lite lyxigt ett tag framöver och det vore ju härligt att känna hur det känns att leva ett liv i lyx även om det bara är för en liten stund. Det tycker jag låter som en förträfflig ide måste jag säga.

Jag skulle göra vad som helst (för att slippa urinvägsinfektion)

Jag tycks än en gång ha drabbats av urinvägsinfektion. Allt tyder tyvärr ganska så obevekligen på det. Vad jag inte skulle göra för att för all framtid slippa detta elände. Det finns naturligtvis gränser. Jag skulle exempelvis inte krascha ett flygplan rakt in i en byggnad trots att det skulle reducera risken för att drabbas urinvägsinfektion med 100 procent inte bara för mig utan även för alla andra som råkar befinna sig ombord på planet. Men det skippar jag alltså, man tenderar att bli mindre populär i breda lager genom det. Lyckligtvis hittade jag häromdagen en alldeles fantastisk sajt med mycket information om den här hemska sjukdomen. http://urinvagsinfektion-info.se heter den och där hävdar de till och med att man faktiskt kan reducera risken att drabbas av urinvägsinfektion med hela 65 procent genom att äta ett smart naturläkemedel som bland annat innehåller tranbär. Det ska jag testa, så är det bara.

Ett viktigt projekt på gång

Jag behöver få in lite extra pengar här och nu och gärna väldigt snabbt. Det är nämligen så att jag har ett litet projekt på gång och för att hålla det flytande så krävs helt enkelt ett konstant inflöde av kontanta medel. Det går liksom inte att bortse från den saken i nuläget. På senare tid har också takten generellt höjts här, pengarna måste in än snabbare och det finns nu ingen möjlighet eller ens ursäkt för att halka efter. En sådan sak är i möjlig, så är det bara. Jag har bara att lösa problemet, det finns liksom inget annat. Visst det är hårda bud på alla sätt och vis men så är det ju också som så att jag bevisligen har satt mig i den här situationen själv. Den saken kan jag inte neka till hur gärna jag skulle vilja. I nuläget ser jag dock ingen anledning att ge mig på en sådan handlingsmodell, sannolikt finns inget att vinna på den varianten. Hur som helst, själva det mest akuta monetära problemet kan jag lösa genom att sälja några ringar och kedjor av guld till SMS Guld som ju betalar väldigt bra för sådana saker i dagsläget. Men det löser förstås inga problem på längre sikt, så är det ju onekligen.

På tiden att jag finslipar vissa mekanismer

Jag har en känsla av att det på det hela taget nog vore på sin plats att jag uppdaterade eller rent byggde om mina nuvarande mekanismer för informationsinhämtning. Det känns liksom inte alls som att de håller längre. Teknik har ju trots allt stormat framåt i en oerhörd fart på det här området under senare år och ifall jag ingenting gör föreligger en klar risk att jag hamnar rejält på efterkälken. Det har jag i nuläget inte råd med då konkurrenssituationen är synnerligen hård och vissa aktörer i branschen rentav kämpar för sin överlevnad. Kort och gott gäller naturens lagar här, den som orkar hålla tempot och tillgodogöra sig vad som behövs kommer ofrånkomligen att försvinna. Får inte jag fatt i den företagsinformation jag behöver, kan viktiga projekt mycket väl gå om inte. Nu kanske det låter som att jag är en smula paranoid och hetsar upp mig mer än vad som behövs men det är faktiskt precis så här det ligger till där ute på slagfältet så att säga.

Begagnat är ofta bäst

Jag funderar just nu på att köpa upp mig på lite begagnade möbler. Först tänkte jag satsa på helt nya grejer men jag har sent omsider tvingats inse att med min budget så måste jag satsa på begagnade saker om jag ska vara ens i närheten av att ha råd att byta ut allt jag vill byta ut. Dessutom så har jag upptäckt att andrahandsprylar inte bara är sunk och smäck utan att man faktiskt kan hitta väldigt mycket roliga saker, fina och tjusiga grejer och det till fantastiska priser. Självklart finns även dyra saker på andrahandsmarknaden, rena antikviteter är per definition svårt begagnade. Jag vet också att man numera kan köpa helt nya grejer som fuskbegagnade, exempelvis så tillverkar det amerikanska gitarrmakarföretaget instrument som är artificiellt slitna och ska se ut som de har används dagligen på de mest brutala sätt trots att grejerna är helt nya. Definitionerna är med andra ord ganska så flytanden här. Begagnade saker kan vara helfräscha och se helt oanvända ut medan ny prylar kan se ut som sju svåra år. Mitt exempel gällde visserligen musikinstrument men jag tror att ”relic”-trenden (artificiell slitning av instrument från fabrik kallas i branschen relic) inom kort kan komma att omfatta även andra branscher. Färdigslitna jeans finns förstås redan men jag tror att det kommer finnas motsvarigheter inom exempelvis möbel-, bil- och byggbranscherna. Kanske kan vi om några år få se helt nybyggda hus och lägenheter som är svårt nedgångna och slitna redan från start för att åstadkomma en skönt kreativ och bohemisk miljö och känsla. Kanske kommer det utvecklas anti-spabehandlingar som kan få en frisksportare med slät hy att se ut som Thorsten Flinck eller Ulf Lundell för att frammana en trovärdig lidande konstnärslook. Jag tror också att det finns stora pengar att tjäna i den här sektorn för den som är tidigt ute.

Tvivelaktigt bokningssystem i squashhallen

En av mina vänner driver en squashklubb. Den verkar faktiskt gå ganska bra skulle jag vilja säga. Han och hans kompanjon har ett ganska stort antal regelbundna kunder som betalar bra för sitt medlemskap och åtråvärda tider. En av anledningarna till att det går så pass bra är att det har ett alldeles strålande läge. Squashhallen ligger i ett område där det många kontor är belägna och det händer ofta att affärsfolk tar med kunder tid på en match. Dessutom är min kompis en mycket skicklig spelare och drar även i en del pengar på lektioner. Men firman har en uppenbar för att inte säga flagrant brist. De har inget bokningssystem värt namnet. Jag tror faktiskt att de i princip bara skriver upp bokningar på ett kollegieblock och för sedan in uppgifter i en serie vanliga word-dokument utan någon logisk struktur. Jag tror helt klart att de skulle kunna undvika pinsamheter som dubbelbokningar och även klämma in fler kunder per dag och på så sätt tjäna pengar om det implementerade ett professionellt och ändamålsenligt system för det här istället. Varför inte kolla anlita en extern operatör som bokadirekt.se. Jag tror att de skulle löna sig ganska omgående.

Jag tar mitt festansvar

Jag har av någon outgrundlig anledning blivit invald i festkommittén på jobbet. Vad som har föranlett det beslutet har jag i ärlighetens namn inte lyckats lista ut riktigt. Det är ju knappast så att jag är något partydjur, i varje fall inte längre. Jag måste uppenbarligen utstråla någon form av egenskap som gör att folk tror att jag är bra festfixande och sådant. Men jaja, får jag ett förtroende ser jag till att hedra det. Det är en av mina grundprinciper och har alltid varit. Så jag ska verkligen göra mitt bästa när det kommer till den här firmans festfixande. Nu är det inget galej inplanerat än på ett bra tag. Det som ligger närmast till tidmässigt är den stora vårfesten där även personal från lokalkontoren ute i landet deltar. Då är det minsann fest på allvar om jag har förstått veteranerna rätt (jag är ny på jobbet, blev anställd i höstas). Jag har alltså ett visst ansvar som jag ska göra mitt bästa för att leva upp till. Bland annat ska jag utöva lite vänskapskorruption och anlita en kompis som är en mycket bra DJ. Utöver detta tänkte jag nog ordna partytält i någon lite roligare färg än vanligt (troligtvis rött). Jag får alltid en skum känsla av begravning eller sydafrikanske tennisklubb från apartheideran av vita festtält.

Nu är jag jätteglad

Nu är jag jätteglad för jag har nämligen fått hem alla profilprodukter nu som jag beställde från internet häromdagen och det är ju väldigt effektivt att köpa saker på nätet måste jag säga för det är billigt och det går snabbt att leverera varorna. Sen så finns det ju ett betydligt större utbud av saker och ting på nätet och det finns ju egentligen ingen gräns för vad man kan köpa med tanke på att man kan köpa saker från hela världen. Jag brukar alltid handla saker på nätet eftersom det är mycket billigare. Men nu är det ju så att man inte kan köpa hur mycket grejer som helst för det är ju lätt hänt att man köper lite för mycket saker med tanke på att det är så enkelt att handla på nätet och så kan jag ju inte ha det för jag måste ju spara mina pengar också.

Jag kanske också borde operera mig lite

En av mina vänner har nyligen genomgått plastikkirurgi Stockholm, i Stockholm menade jag så klart. Vad nu orten har med själva ingreppet att göra, det vet jag ärligt talat inte. Ah ja, det spelar väl mindre roll på något sätt antar jag. Själva ingreppet blev riktigt bra faktiskt. Det kan man se redan nu trots att operationssåren inte läkt ännu. Det här har faktiskt fått mig att bli ganska nyfiken. Kanske inte så pass att jag funderar på plastikkirurgi för egen del. Jo, lite kanske. Det finns ju alltid saker man aldrig är riktigt nöjd. Den där puckeln jag har på näsan till exempel, skulle jag inte bli snyggare om jag lät en kirurg slipa ner den en aning, kan jag tänka. Och min haka skulle faktiskt kunna vara lite mer uttalad, mitt undflyende käkparti ger mig en något vek framtoning och så vidare. Men jag har inte kommit så långt att jag sikta in mig något konkret.

Det kan hända vem som helst

Olyckor kan ju hända i princip vem som helst. Nu har visserligen jag varit ganska, eller helt faktiskt, befriad från allvarligare incidenter i mitt liv. Men man hör ju ganska regelbundet talas om människor som råkat riktigt illa utan, ofta helt utan egen förskyllan. Varje sommar är det antal som drunknar eller bryter nacken när det ska dyka i vattnet vid någon brygga. Trafikolyckor händer varje dag i princip. Jag vet inte säkert men jag skulle nog gissa på att trafikolyckor är den vanligaste dödorsaken för annars friska människor. Egentligen, sett till statistiken alltså, så borde privat bilåkande förbjudas. Allt annat som dödar lika många personer per år är ju strikt förbjudet. Man kan också tycka att det borde tränas mer på säkerhet vid körkortsutbildningarna. Kanske borde det vara obligatoriskt att lära sig första hjälpen om man tänkt ta körkort. Fast å andra sidan så är väl kanske inte första hjälpen så effektivt om man krockat i 100 kilometer i timmen. Men det kanske är bättre än ingenting.